Fläskfilé och potatisgratäng

Idag gjorde Emil världens godaste middag till mig. Han kan, om han bara vill. Dessutom har han snygg röv.

Min gårdag bestod av sjukt jobbig och helhärlig ishockeyträning. Det var riktigt roligt att tillbringa 1,5 timme i skrillorna. Och känslan efter träningen är sjukt underbar. När man tränat så hårt att man darrar och sen får hoppa in i en kall dusch för att sedan njuta av att ta på sig mysbyxor och bara må sådär bra som man gör när man varit duktig och tränat. Man känner sig tio kilo mindre, på bara en timme. Den känslan. Den älskar jag.

Fem timmar senare förstörde jag hela träningen genom att dricka alkohol. Men det går bra. Vi hamnade hos familjen Cronvik som stod för festen, maten och drickan. En riktig GI helg, eller inte. Men imorgon blir det skärpning igen. Iallfall har jag varit i mitt drömhus. Fest arrangörerna hade det finaste huset jag någonsin sett, med den finaste inredningen som passar min smak som fisken i vattnet. Verkligen dödshäftigt och massvis med dödskallar, överallt. När jag blir stor ska jag också ha ett fint hus. Det var en väldigt trevlig kväll där Emil och Jeppan stod för underhållningen. Mycket najs.

Sen blev jag full. Gick till Bahnhof och blev ledd hem av världens bästa Emil som fick gå hela vägen från villan och ner till Bahnhof för att sen stoppa mig under armen och gå hem igen. Han är fin. Och nu är vi kvitt. Hi hi

Idag mår jag som jag förtjänar.