Plutten ligger och sover som en stock, men snart är det även dags för honom att gå upp. En tanke slog mig igårkväll när jag låg och läste vår svenska uppgift tills idag. En tanke som fick mig att må så fruktansvärt bra, och jag bara log, ni vet sådär töntigt.
JAG HAR ALDRIG HAFT DET SÅHÄR BRA,
och jag har verkligen aldrig varit så lycklig förut.
Mycket är Emils förtjänst, helt klart. För utan honom hade jag nog dött. I detta läget. Men det beror också på mig själv och min familj. Jag pratar med min Mamma regelbundet och vi har aldrig haft så bra kontakt som nu. Det kan bero på att jag inte är där varje dag och går henne på nerverna, men iallfall. Det är skönt att ha sin Mamma, en som kommer med råd och står bakom en om det skulle behövas. Även Pappa är en klippa, men framförallt Tina. Som jag har avskytt i hela mitt liv. Det blir en helt annan relation när man inte bor tillsammans och bråkar vareviga dag.
Och jag är stolt över mig själv. Det har också gjort mig bra. Att jag klarar av saker jag inte klarat förut. Att ja har lyckats öppna mig på ett helt annat sätt. Om jag ska förklara allt in i minsta detalj får jag stå här hela dagen och det är det ingen jävel som orkar läsa. Så nu tar ja mitt pick och pack, går in och fixar håret (som jag för övrit ska klippa och färga imorgon) sen går jag till bussen.
CIAO
Har äntligen fått komma på medicinsrådgivning. Jag hade egentligen inga
speciella förväntningar inför mötet, eftersom det var helt nytt för mig.
Jag had...
3 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar