MÅ-DÅLIGT DAG

Jag orkade bara inte att resa mig ur sängen. Den förbaskade huvudvärken tar kål på mig, jag fryser och svettas samtidigt. Och inte blir det bättre av att jag är inne i några slags deppiga-saknadsdagar. Att saknaden kan vara så stor fortfarande. It hurts, alot.

Men jag har iallfall världens bästa kille, som är världens snällaste och raraste. Och det är jag glad för. Han har någon slags super-stark inverkan på mig, jag får kraft (som stålmannen) av hans blotta närvaro. Hur ska jag någonsin kunna förklara för honom what he means to me.

Här är massa disk och massa tvätt, och jag borde plugga.
Men jag orkar inte. Jag ska se på film och dricka té hela dagen.