torsdag 25 september 2008

Vi får aldrig någonsin sluta leva.

Klockan är sent och jag är fortfarande uppe. Jag tycker mer om att stirra mig blind på det underbaraste som finns i hela världen, än att sova. Idag mår jag verkligen bra, och det är dagar som idag som man bara njuter av att få leva. Man ska inte ta livet för givet, man ska vara tacksam för att man varje år blir ett år äldre och inte går bort vid 10 års ålder då man har ett helt liv framför sig. Det är inte en dans på rosor, alla har det svårt någon gång i livet och vissa genom hela livet. En del människor har otur i sitt liv och tråkigt nog kan man inte bestämma hur ens föräldrar ska vara. Men man kan göra det bästa av situationen, man kan kämpa vidare och hitta en källa att tanka kraft ifrån. Man får aldrig ge upp.

"Det är okej att sväva i det fria därute,
sålänge man har en tass i marken."

Det jag menar är att vi aldrig någonsin får sluta leva. Vi lever bara en gång (vad jag vet) och vi måste ta vara på den tiden, man vet aldrig när det tar slut. Vi måste ge allt, leva fullt ut. Och det är endast vi själva som kan bestämma hur vi vill ha det.

Träningen gick superbra idag, det där med direktskott sitter snart också riktigt bra. Jag förvånar mig själv varenda träning. Och att ha Idah i sin femma underlättar ruskigt mycket, Idah är grym och hade det inte varit för hennes perfekta passningar hade jag inte varit och gruffat runt framför mål. Vi har även fått vårt efterlängtade förråd som är riktigt rymligt för oss damer. Namn, nummer och speciella platser. Härligt med ordning och reda.

En lektion imorgon sen håller jag helg.
Blir väldigt lungt, tänkte skriva klart min fakta till vår alkoholuppsats så man har det ur världen. Ska bli skönt att bara vara hemma och umgås med mina mysbrallor, en fim och snacks. Och slippa prova hela garderoben för att hitta någon Lördagsdräkt.

Sängen kallar.
Carpe diem.

Inga kommentarer: